Deltog i SVT Debatt härom kvällen. Coop kommer att sluta sälja ägg från höns i bur.
Inslaget om hönsen kommer cirka 30 minuter in i programmet.
http://www.svtplay.se/video/1970047/17-4-22-10
Vad är bäst för hönan? Att leva i bur eller som ”frigående”. En inte alldeles enkel fråga. Speciellt eftersom det inte finns någon bra tillgänglig statistik när det gäller hälsotillstånd, dödlighet etc. Lite märkligt eftersom det finns bra statistik när det gäller hälsotillståndet för grisar, kor och får.
Men efter att ha ringt runt till rådgivare, veterinärer, forskare, hönsbönder och packerier med god kunskap om de olika systemens för och nackdelar talar det mesta för frigående höns. Förutom att många drabbas av spolmask och måste avmaskas. Det dör också fler höns i frigående system jämfört med burar. Kanske 5-6 procent mot kanske 2-3 procent i burar.
Påminner mig om när Pappa och jag hade höns på vårt fritidslantbruk i Lilla Edet på 70-80-talet. Vi hade ett trettiotal tackor, ett tiotal kor och kalvar och ungefär tjugo höns som var väldigt frigående. Någon gång om året så dog en höna. Oklart varför. Ibland var det räven, ibland såg man att en höna tacklade av, men oftast kom dog den tämligen oförklarligt.
Det innebär ungefär 5 procents dödlighet i den flocken. Ibland mindre, något år mer. Men att en höna dog någon gång var inget som upprörde varken mig eller pappa eller grannarna för den delen, som också hade några höns i hönshus och på stallbacken i bra väderlek. Hade de levt i bur på gallergolv hade de troligen klarat sig bättre. Ingen räv, ingen hök, ingen skit att få mask av och få höns att bråka med. Lugn, ro och stillhet helt enkelt. Eftersom de har svårt att röra på sig.
Burar är inte optimalt för hönsen. Frigående system med stora flockar på tio tusentals djur är heller inte optimalt för hönan.
Höns som uppföds upp i mindre flockar om max 3 000 djur och med möjlighet att gå ut är förmodligen det intensiva system som kan utvecklas och fungera bäst för hönorna i dag, om man samtidigt vill ha någorlunda billiga ägg. Som det ekologiska. Förutom att det finns en väldigt korkad ”EU ekologisk” regel som bestämmer att ekologiskt uppfödda höns inte tillåts få syntetiska aminosyror i fodret. Därför måste de äta någon procent fiskmjöl för att fodret ska få hyfsat näringsinnehåll. Det bästa vore att tillsätta köttmjöl i stället. Höns är allätare. Men köttmjöl är förbjudet sedan galna-kosjukekrisen…Dumt.
Kommentarer
8 svar till ”Burhöns eller frigående höns?”
Galna-kosjukekrisen, p.g.a. foderfabrikernas fusk, ställde verkligen till det.
Läser i en lärobok i fjäderfäskötsel från 1954 att 25 – 30 % av proteinet i fodret skall vara animaliskt för att få isig alla livsnödvändiga aminosyror i tillräcklig mängd.
Undrar om inte köttmjölsförbudet bidragit till att många av dagens hönor har brist och kompenserar det genom att (äta) hacka på varandra.
Hönor på KRAV-bete kommer i alla fall åt lite mask, jordkryp och andra insekter som tur är.
Ja ibland ser man inte till hela verkligheten, det är synd! Men frigående höns i lagom mängd verkar vara ett vinnande koncept. Landstinget som äger narurbruksgymnasiet där jag bor prioriterar att ha kvar de frigående hönsen framför suggorna pga av att ekonomin anses bättre, när Landstinget ska spara…
Humlan och Affi: Ska vid tillfälle kolla hur det ligger till med köttmjölsförbudet. Vet att man diskuterat att göra köttmjöl tillgängligt igen inom EU men är dåligt uppdaterad. När jag rotade i frågan förra gången så sa en expert att ja, det vore absolut bäst ur många synvinklar att släppa på förbudet, inte minst av resursskäl. Nu eldar man upp eller blandar ut köttmjölet i betong och vägmaterial. En enorm resursförstöring med tanke på att ett mycket bra fodertillskott går upp i rök.
Om jag minns rätt var skälet till fortsatt förbud att vissa slakterier i Europa hade dåliga rutiner och dålig koll.
Förbudet berodde egentligen inte på fusk som jag skrev, utan på att det faktiskt var tillåtet att blanda kött- och kadaver(!)mjöl i fodret även till KOR som ju inte ska äta animaliskt.
Det var ju billigt förstås.
Som tur var för Sverige så vände sig bl.a. Anders Larsson på SLU mot detta och fick igenom ett förbud i Sverige i slutet av 80-talet (ung.), det bidrog nog till att Sverige kom så lindrigt undan i BSE-krisen.
Att kor åt sjuka (kadaver) kors nermalda hjärnor utlöste ju sedan BSE- (galna ko-)krisen, det var väl på 90-talet och då förbjöds köttmjölshanteringen helt på foderfabrikerna eftersom det var för svårt att kontrollera att det bara användes i höns- och grisfoder och inte fuskades med i kofodret.
Ett annat sätt att tillgodose höns och grisars behov av animaliska aminosyror kunde ju vara att föda upp insekter att mala ner i fodret. (Insekter uppfödda på sin naturliga föda så att dom får rätt näringsinnehåll.)
När kadaverdebatten bröt ut 1986, så bestämde sig näringen (Slakterförbundet och Lantmännen) för att ta bort kadaver och djuka djurdelar från fodret. Anders Larsson väckte frågan, men det var Erik Fichtelius katt som skapade effekt. Det var ett frivilligt åtagande och unikt i Europa. En vetenskaplig undersökning utförd av Lantbruksstyrelsen visade inte på några problem med köttmjöl med kadaver, men man beslöt sig i alla fall för ett förbud av etiska skäl! Ingen kunde då något om prioner som smittämnen. Köttmjöl är ett bra fodermedel, men var tidigare känt som en riskråvara för salmonella. Nu när råvaran är livsmedelsgodkänd borde man kunna godkänna köttmjöl igen. Men syntettiska amonosyror ger större möjlighet till precision i proteiinnehållet.
Humlan och Gunnela: Javisst var det alldeles nödvändigt att kadavermjölet förbjöds. Det är givetvis ett superkontrollerat och hygieniserat kött- och benmjöl från djur som godkäns som livsmedel jag menar.
[…] Louise konsumentkoll Djurskyddet Kackel Krav SLU Ekoägg DN […]
sir
Jag gillar verkligen att läsa alla dina webbloggar. Helt enkelt vill informera dig om det
tack